Banteknisk ordlista

Denna ordlista har tillkommit som en hjälp för MBV banavdelning.
Den är varken fullständig eller försedd med garanti för riktigheten.

A

Avspåring. När ett tvåvägsfordon övergår från att vara spårgående till väggående.

B

Ballastlager. Ofta endast ballast. Lager av material som ska bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet och sprida lasten mellan sliprarna.
Ballastskuldra. Ballasten utanför slipersänden i höjd med slipers överyta.
Bank är det när man anlägger banan så att terassytan ligger högre än befintlig markyta. I en jordbank är bankfyllningen av jord, i en bergbank av sprängsten.
Bankett. Den del av överkant underballastyta som ligger utanför ballasten.
Bankettrensning. Avlägsnande av onyttliga massor från banketterna, vilket leder till bättre avvattning av ballastlagret.
Bankropp. Banöverbyggnad och banunderbyggnad.
Banunderbyggnad. Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan överkant underballastyta och undergrund.
Banvall = Banunderbyggnad.
Banöverbyggnad. Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan RÖK och överkant underballastyta.
Bergbank, se Bank.
Bergskärning, se Skärning.
Bergterass, se Terassyta.
Buffertövertäckning. Det förhållande som råder när buffertskivorna på två närliggande vagnar inte rört sig så mycket i sidled att de tappat kontakten med varandra. Detta kan vara ett problem i S-kurvor.

I

Innerbågväxel. Växel där spåren kröker åt samma håll.

J

Jordbank, se Bank.
Jordterass, se Terassyta.
Jordskärning, se Skärning.

F

Fast spets se Växelkorsning.

G

Geosynteter. Ett samlingsnamn för olika syntetiska material som används vid järnvägsbyggnad. Hit räknas geotextilier, geonät, geomembraner, geodräner och geokompositer.
Grenspår. Det från stamspåret avvikande spåret i en växel.

K

Kontrollås. Anordning avsedd för att mekaniskt låsa fast rörliga objekt i ett förutbestämt läge. Användningsområde: för att låsa växlar och spårspärrar och i ställverk. Ref: BVF 544.94005.
Kontrollåsnyckel, även kallad K-nyckel. Särskilt utformad nyckel avsedd för att låsa eller låsa upp ett kontrollås. Vilken utforming nyckeln har anges med ett index, t ex K¹², men kan även skrivas med bindestreck, som K-12.

L

Lastprofil. Största tvärsnitt för last som får framföras utan särskilda villkor med hänsyn till utrymmet utmed banan.
Linje. Banan utanför de bevakade stationerna gränser.
Lokalfrigivning. Aktivering av kontrollorgan för växelmanövrering på fjärrstyrd station samtidigt som fjärrmanövreringen blockeras.
Lokalställare. Anordning för att på platsen manövrera en växel som annars fjärrstyrs. Kan finnas en eller flera. På Banverkets anläggningar finns på lokalställaren en lampa som när den är tänd visar att växeln kan manövreras lokalt.
Lutning. Hur mycket spåret höjer eller sänker sig per längdenhet. Uttryckes i promille, dvs mm/m.
Lutningsförhållande. Hur mycket spåret höjer eller sänker sig mellan två mätpunkter på 1 km avstånd. Uttryckes i promille. Har betydelse för långa och tunga tåg, då man kan tillåta kort sträcka med högre lutning så länge gränsvärdet för lutningsförhållandet inte överskrides.

M

Mellanräl, den räl som ligger mellan tungroten och korsningen i en växel, finns höger- och vänster-.
Moträl monteras på stödrälen för att minska urspårningsrisken i korsningen.

P

Påspåring. När ett tvåvägsfordon övergår från att vara väggående till spårgående.

R

Ramp. En spårdel där den anordnade rälsförhöjningen kontinuerligt ökar eller minskar.
Ramplutning. Ett tal som anger rälsförhöjningens ändring per längdenhet. En för stor ramplutning är en säkerhetsrisk, särskilt om det samtidigt finns en vertikalkurva.
Ramptal. Inverterade värdet av ramplutningen.
RUK = rälsunderkant.
Rälsförhöjning. Anordnad höjdskillnad mellan rälerna. Rälsförhöjningen räknas positiv när ytterrälen ligger högre än innerrälen, negativ när ytterrälen ligger lägre. Rälsförhöjning används för att kompensera sidoacceleration i kurva. Full kompensation blir det vara vid en viss hastighet (s k teoretisk rälsförhöjning). Vid hastigheter under 50 km/h används normalt inte rälsförhöjning; således ej på MBV-spår.
Rälsförhöjningsbrist. Skillnad mellan teoretisk och anordnad rälsförhöjning för en viss hastighet. En negativ rälsförhöjningsbrist kallas oftast rälsförhöjningsöverskott (tecknet byts så man får ett positivt värde)
Rälsförhöjningsöverskott. Se rälsförhöjningsbrist.
RÖK = rälsöverkant.
Rörlig tunga se växelkorsning.

S

Skärning är det när man anlägger banan så att terassytan ligger lägre än befintlig markyta. I en jordskärning består terassytan av naturlig jord eller fyllning. I en bergskärning består terassytan av berg.
SPM = spårmitt.
Spårföljare
Spårvidd. Det minsta avståndet mellan de båda rälshuvudena inom området 0-14 mm under RÖK. Spårvidden vid MBV spåranläggningar är den svenska normalspårvidden, 1435 mm. Den får aldrig understiga 1430 mm och aldrig överstiga 1470 mm. I snäva kurvor och i växlar ges spårvidden ett spårviddstillägg.
Spåravstånd. Det vinkelräta horisontella avståndet från spårmitt till spårmitt mellan två spår. Där spåren inte löper parallellt är spåravståndet summan av de horisontella och vinkelräta avstånden till en punkt mitt mellan spåren. Grundvärde 4,5 m.
Stamspår. Det raka spåret i rak växel och det ursprungliga raka spåret i krökt växel.
Stödräl. Den räl i en växel som tungan stöder (ligger an) mot. Finns alltså en höger och en vänster stödräl.
SUK = Slipers underkant.
Symmetrisk växel. Växel där spåren avviker i samma proportion från en tänkt raklinje i spårets tangent vid främre stödrälskarven.

T

Terrassyta. Terrassytan bildar gräns mellan överbyggnad och underbyggnad eller mellan överbyggnad och undergrund. Terassytan kan finnas på jordterass (Schaktad eller fylld yta med material av jord) eller bergterass (Schaktad eller fylld yta med material av berg). (Ref SGF:s ordlista, 1998, BVH 585.31).
Tredelig växel. Växel med stamspår och två grenspår.
Tvåvägsfordon. Ett fordon eller motorredskap som kan framföras både på väg (väggående) och järnväg (spårgående).

U

Underbyggnad. Del av markanläggning som ligger mellan terrassytan och undergrunden.
Undergrund. Del av mark till vilken last överförs från en grundkonstruktion för en byggnad, en bro, en vägkropp eller dylikt.

V

Vingräl. Den räl i en växelkorsning som kröker av så att hjulet kan rulla över på spetsen.
Växelkorsning
Växeltunga. Den rörliga räl i en växel som leder ett fordon till det ena eller andra spåret. Tungroten ansluter till mellanrälen och av de två växeltungorna (höger resp. vänster) ska en alltid ligga an mot en stödräl.

Y

Ytterbågväxel. Växel där spåren kröker åt motsatt håll.

Ö

Överbyggnad. Del av markanläggning som påförs terassen.
Övergångskurva. En spårdel där krökningen kontinuerligt ökar eller minskar. Normalt utförs kurvor som delar av en cirkel. För att undvika kraftiga sidoaccelerationsändringar (ryck) anordnar man mellan cirkelkurvan och en raksträcka en övergångskurva där kurvradien successivvt ändrar sig från oändligt till cirkelkurvans. Liknande gäller om två cirkelkurvor ska anslutas till varandra.

 Fil 0433 datum 2006-12-12